Då var det dags. Om en timme går bussen från västerås centralstation. Efter ca tre timmars oerhört konstig sömn är jag redo.
Idag har det sagts hejdå. Finast var det hos farmor. Hon fällde några tårar och sa "Jag kommer sakna dig, älskade barn". Jag kunde då inte hålla tårarna borta som jag är ganska bra på annars. Pappa som stod bredvid blev lite smårörd, och var inte helt torr under ögat han heller. Det var fint. Har även kramat om resten av familjen, och min goda vän palle. Jag kommer sakna de. Och andra bra vänner som jag har över hela Sverige, och världen.
Kamera har inhandlats. Kräftor har ätits. Småsaker som jag borde tagit itu med ligger uppe på Gerds vindsförråd, och nyckeln försvann. Det får lösas en annan gång. Det värsta är att jag inatt kom på att mitt franskalexikon ligger i en av lådorna. Det var nog en sån låda som jag skulle kolla igenom innan jag flyttade. Nu har jag haft 10 veckor på mig att göra det. Har jag gjort det? Nej såklart. Jaja, det kan ju inte gå perfekt hela vägen.
Det enda som jag är lite orolig för nu är boendet, men det löser sig också i sinom tid. Jag har i alla fall hittat en skön tjej och två killar som jag ska leta med, så det känns bra.
Nu drar vi, jag och min mamma. Ja, min mamma ska med också. Som en sjuåring är jag som ska börja förstaklass. Men det är jätteskönt att ha med henne första dagarna. Hon får lite semester, det är ju trots allt sol och 25 grader där nerea jag får lite stöttning i början (och några extra kilon att packa med).
Hej och hopp, hörs i Frankrike :)
söndag 29 augusti 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
usch det är så sorgligt att behöva säga hejdå till alla. hehe jag vet inte direkt om jag är förvånad över att du inte fixat allt långt i förväg.. klart det kommer att lösa sig med boende!
SvaraRadera